Hur tolkar man primärkällor historia

Källan blir endast relevant när den kan svara eller avvisa frågan. Detta gäller särskilt när du väljer källor på Internet. Varför är initial kritik nödvändig på Internet? Information på Internet är ofta flyktig och tillfällig, den ersätts ofta och finns ibland under en kortare period.

Den typ av historiska ursprungskällor som refereras till här brukar kallas primärkällor, förstahandskällor eller originalkällor.

Det är enkelt att ändra informationen som publiceras på Internet. Naturligtvis kan vem som helst i princip publicera allt som gäller, absolut inte strikt kontrollerade webbplatser. Det finns en begränsning i kontrollen av material som publiceras på Internet, vilket ökar vikten av att hitta namnet på författaren och redaktören som ansvarar för publikationen. Internet har gjort det lättare för många grupper som tidigare bara reste lokalt med sin information att sprida den till världen.

Det är relativt lätt att låtsas att det är allvarligt, eftersom internet är ett snabbt medium som sällan ger dig tid att tänka. Det är lätt att sprida desinformation. I den enorma mängd information som du hittar på Internet är det svårt att välja vad som är sant och relevant. Checklista för utvärdering av källan på Internet: Vem står bakom webbplatsen? Finns det en ansvarig utgivare?

Finns det någon du litar på?

En primärkälla, eller primär källa, är ett begrepp som syftar på ursprungligt källmaterial.

Vad är syftet med webbplatsen? Vad är målgruppen? Information skriven av en expert, en expert? Är innehållet komplicerat eller lätt att förstå? Är texterna välskrivna? Står det när webbsidorna på webbplatsen publiceras och uppdateras senast? Kan du få information från andra platser om webbplatsen?

Finns det några andra seriösa webbplatser som länkar till webbplatsen du undersöker? Det historiska innehållet i gymnasieskolan handlade om demokratiprocessen i Sverige, medan innehållet i gymnasieskolan var vikingatiden. Källmaterialet i gymnasiet inkluderade olika textkällor, medan gymnasiet använde arkeologiska artefakter. Syftet med studien var den historiska tolkningen av källan eller förmågan att förstå källans betydelse i förhållande till historiska frågor och sammanhang som formulerats och beaktats av utbildningen.

Källan till tolkning är en av elementen i förmågan till historisk resonemang. Detta är en teoretisk konstruktion som har en heuristisk funktion tillsammans med utvecklingen av historiskt medvetande. Fyra forskningsfrågor har lösts: Jag vet att mellan - och gymnasieelever vet när de har utvecklat förmågan att resonera historiskt medan de deltar i källtolkning, II, vilka är de kritiska aspekterna av likheter och skillnader i Mellan-och gymnasiet historiskt resonemang i källtolkning, och iv, hur historieundervisning kan att bidra till studien av historien om historisk resonemang genom källans tolk?

Interventionistisk och teoretisk forskningsmetodik, i form av utbildning, har använts för att utveckla träningsmetoder vid skapandet av empiriska data.