Friskolor vinst resten av världen

Hans Albin Larsson, författare och professor i historia och utbildningsvetenskap vid Högskolan i Jönköping, beskriver händelseförloppet: "parallellt med att allt fler skolbeslut flyttades från staten till kommunerna kämpade staten med budget-och underskottsproblem. Arbetslösheten har ökat, och många ekonomer har kommit att titta på hur utbildningsverksamheten kommer att organiseras för att vara effektiv.

Hör tre forskare resonera om det svenska friskolesystemets för- och nackdelar.

Ett antal politiska beslut under talet upplöste de tidigare skolreglerna och beslutade att kommunicera fullt ut med skolan. Enligt Surlin var kvaliteten på den svenska skolan inte heller ett allvarligt problem. Det var också bra med alla objektiva mätningar. Han läste de förslag som skrevs i samband med debatten om friskolereformen och röstade.

Enligt honom är det fantastiskt vilken "dålig kunskapssituation" det fanns innan reformen röstades, där det nästan inte fanns något resonemang, varken sfären för skolor som kunde hanteras genom privat revision eller den företagssektor som skulle dyka upp. Problemet är att han skapade ett förstorat rum för dem som verkligen ville tjäna pengar i skolan att gå in.

Du hade inga tankar om vem som skulle driva skolorna, du sa bara att det skulle vara en fråga om privat initiativ, fler ideer skulle släppas, mångfalden skulle öka och allt skulle bli bättre. Han argumenterade inte för den affärsverksamhet som den svenska skolsektorn har blivit ett ämne för, med stora grupper och liknande. Det finns inget som tyder på att någon ens har övervägt denna fråga.

Gunnar Guwe, företrädare för utbildningsfrågor i Miljöpartiet och som senare blev ställföreträdare i friskoleutskottet, påminde om att vinstmålet helt saknades i debatten. Han sa till Sveriges radio innan han lämnade: "vinstproblemet var inte på tapeten. Det handlade om möjligheten för fristående skolor att undervisa med en annan pedagogik, vilket då skulle gynna andra skolor.

En som inte håller med om denna premiss är Kent Verne, frilansjournalist, romanförfattare och författare, särskilt en rapport om skolbranschen-hur mångfald blev enkelhet. Han menar att det fanns två delar i visionen, tydligt tydligt explicit, att det handlade om valfrihet och mångfald i skolsystemet och att bryta monopolet på den offentliga skolan.

Det andra motivet var att öppna marknaden för vinstdrivande företag. Detta är en myt. När den borgerliga regeringen genomförde reformen nämnde de inte bara begreppet vinst eller vinst som specifikt hänför sig till de förslag som ligger till grund för lösningen. Det talas en hel del om föräldrakooperativ och glesbefolkade skolor, men det har aldrig funnits någon agenda i deras program för att begränsa eller stoppa vinster från att delta i fria skolmarknader.

Parallellt med friskolereformen upphävdes också Lex Pisslingen, som förbjöd skattefinansiering för privat barnomsorg. Samtidigt öppnade Arbetsgivarföreningen, som då hette Svenskt Näringsliv, frågan om att privata företags intressen ska ges tillgång till socialförsäkringsskatteverksamhet, inklusive skola. Kent Vernet tror att det är i politikernas huvuden att bara företag som gör vinst kommer att kunna delta på den nya marknaden.

Då var Ylva Johansson skolminister under Göran Persson. Först gav hon minskade anslag till friskolor och utsåg en fri skolutskott som skulle undersöka nivåerna.

Efter att Chile avskaffade möjligheten för vinstsyftande skolor att få offentliga medel samtidigt som huvudmännen delar ut vinst till ägarna är Sverige ensam i världen om att tillåta ett sådant system.

Detta innebär att klassinflationen kan påverka resultaten. Geografisk lägesdata för skolor Jag har information om den geografiska placeringen av deltagande skolor i alla TIMSS-studier mellan och, vilket innebär att jag kan associera skolor med variabler som varierar regionalt i Sverige. TIMSS-testet justeras externt och har inga konsekvenser för eleverna. Studien undersöker om förändringar i den genomsnittliga andelen fria skolelever i varje distrikt leder till förändringar i TIMSS i dessa distrikt efter att ha kontrollerat studentupplevelse och andra faktorer.

I studien gör jag olika analyser som visar att han lyckas separera orsak och verkan. En ökning med 10 procentenheter av andelen elever som går i fristående skolor resulterar i cirka 20-25 poäng högre TIMSS-poäng. Detta motsvarar den utbildning som vanligtvis äger rum i ungefär ett år på gymnasienivå.

Modellering baserad på empiriska resultat visar att Sveriges TIMSS-poäng skulle vara 20 poäng lägre om andelen elever i fristående skolor var på samma nivå, och effekterna är också liknande när man justerar för rektorns direkta påverkan eller helt utesluter fristående skolor från analysen. Detta tyder på att det är konkurrens som bidrar till effekten, och inte att fristående skolor själva håller en mycket högre kvalitet.

I synnerhet har konkurrensen ökat på grund av uppkomsten av vinstdrivande Fria Skolor.Analysen visar också att det är dessa skolor som påverkar konkurrensens positiva inverkan på TIMSS-resultaten. Det finns ingen tydlig inverkan av den relativt blygsamma ökningen av konkurrensen från ideella fristående skolor.