Vad är en cirkulärsamhälle

Ytterligare grundvalar för ekonomin etableras av sex mål, som Lestadius definierar som förutsättningar för kulturella och sociala omvandlingar: det är nödvändigt att förstå att dagens välbefinnande byggdes på grunden av en ömtålig fossil.

Hur cirkulärt är det svenska samhället?

den verkliga formen. Vi måste överge den naiva drömmen om ekonomisk tillväxt, där vi tror att vi kan fortsätta att öka användningen av material och energi, samtidigt som vi snabbt minskar fossila bränslen, den så kallade gröna tillväxten. Vi måste påskynda förändringstakten, med minst sju procent årlig minskningstakt. Vi måste acceptera det nyliberala frihetsparadigmet, som etablerar likheter mellan frihet, planetarisk exploatering och massiv konsumtion.

Det handlar om att utveckla post-ihåliga livsmodeller och tankevärldar, till exempel att inse att transporten kommer att ta betydligt längre tid än den gör idag. Det handlar om att skapa acceptans för allt som fungerar. Lestadius ger politikerna ansvaret att presentera visioner. Sverige kan leda till kulturell omvandling. Sjunde målet: träning för cirkularitet här lägger vi till ett sjunde mål tillägnad hur de ovan nämnda målen kan uppnås.

Alla sex punkter pekar på behovet av universella inlärningsprocesser som omfattar alla sektorer och brett deltagande underifrån. Politiker och myndigheter har verkligen ett viktigt ansvar att ange riktningen och skapa strukturella förutsättningar för en cirkulär övergång. Men de har åtminstone samma viktiga uppgift att möjliggöra kollektiva inlärningsprocesser där olika deltagare kan träffas och lära sig tillsammans, och tillsammans med varandra, om hur samhället kan återintegreras i cykeln.

Cirkulär ekonomi kan låta som ett fullständigt svar på hållbarhetsfrågor, men det är långt ifrån sanningen. I bästa fall kan detta koncept vara en utgångspunkt för allmänt, praktiskt och föränderligt lärande och forskning om hur hållbara samhällen, organisationer och ekonomier kan implementeras inom ramen som beskrivs ovan. Nya svar kan uppstå i möten mellan framtidsutsikter.

Det innebär att vi lägger till frön, och tack vare ekopedagogik växer en cirkulär kultur där vi svarar på problem och utnyttjar möjligheter. Ekopedagogiska tillvägagångssätt, som nu behövs överallt i samhället, kan hämta inspiration från forskningsvärlden. Således kan nya lösningar gå utöver omfattningen. Kritiska och komplexa perspektiv behövs som ligger bortom dagens föreställningar om vad en cirkulär figur kan vara - omvandlingen av potentialer, lärande och svar.

Då är det viktigt att våga ställa obekväma frågor och inte fastna i kända lösningar. Frågor som kan öppna upp för nytt tänkande och uppfyllelse. Lärande i sig kan ses som ett svar på kriser av motståndskraft. Studien av sociala system ökar motståndskraften, förmågan att ständigt lösa problem och anpassa sig till planetens miljöförhållanden.

Förmågan att lära är en förutsättning för hållbarhet. Detta är meningen med visionen om ett cirkulärt samhälle. Ett samhälle som säkerställer verklig utveckling och välstånd på planetens gränser, istället för att titta på utveckling som har förväxlats med framsteg i ett industriellt modernt samhälle: en fossillåsning där mätbarhet och framgång har begränsats av expansion.

Foto: Karina Johnson dialog och delaktighet i det cirkulära samhället möjliggörs av bland annat demokrati och utbildning, två hörnstenar för omställning som lyfts fram i den svenska läroplanen för hållbar utveckling. Ett exempel på folkbildning är ekopedagogik, som syftar till att stärka medborgare, organisationer och samhällen som sammanställare av en hållbar kultur som lever i fred med jorden.

Således tog ecopedagogical association initiativet till ett nätverk för cirkuläret. Många aktörer är redan involverade i detta tillsammans, där alla bidrar med sina olika perspektiv. Regionala och lokala myndigheter letar efter nya vägar för att underlätta cirkulärt deltagande, förutom mål för BNP, konkurrenskraft och avfallshantering. Det kan handla om inköp av mat för att stimulera den lokala livsmedelsproduktionen, som i Sollefteå kommun.

Eller avsevärt öka kollektivtrafiken och sänka priserna, som i H Xjnrn Xjnoch kommun. Eller för att säkerställa och stärka delningsekonomin, som i Göteborg.

Eller ett forum för samarbete, till exempel ett medborgarråd eller ett rundabordssamtal för att utveckla lokala omstruktureringsplaner. Den nya förtroendebaserade förvaltningsmodellen kan också stärka deltagandet. Det lärande samhället, som svarar på forskning om verkliga behov, har visat att diskussioner om ett hållbart samhälle har kapats av den så kallade nyliberala agendan i ett tal som också beskrivs som ekodernism.

Dessa aspekter ställs idag, eftersom de har skapat ett smalt fokus på Ekonomi och inte alltid har prioriterat människors och naturens verkliga behov.Bland de parametrar som ofta saknas i diskussionen om cirkulär ekonomi finns flera behov: inte bara för att arbeta med strukturer utan också med de härskande sätten att tänka, åsikter och värderingar - själva kulturen, vad som finns i väggarna.

Betona dilemmaet vid genomförandet av en cirkulär ekonomi, såsom oförmågan att skapa en tät kedja utan läckage, överdrivet fokus på teknokratiska lösningar etc. Förändrade mål och aspekter, från ekonomisk tillväxt och konkurrens till socialt förtroende, samarbete och miljömässig hållbarhet. Det finns mer fokus på relationer än transaktioner. Lägg till tydligare policyregler som stoppar icke-cirkulära och habitatförstörande aktiviteter och främjar lokal självorganisation.

En omvandling fokuserade på övervägande av jordbruk och skogsbruk, eftersom dagens åtgärder förstör de livsmiljöer och ekosystem som vi är beroende av och deltar i. Understryk skalan i cirkuläret. Cykeln är lättast när den är kort och bygger på lokalsamhället-lokala administrativa kulturer som grund för hållbara samhällen. Synliggöra mångfald, social rättvisa och inkludering som förutsättningar för en fungerande rondell.

Ett relationellt perspektiv. Ändra hur du ser på och relaterar till resten av naturen, från råvaror för produktion till levande ekosystem med egna rättigheter.

En cirkulär ekonomi innebär att inte slösa med resurserna, använda dem flera gånger och bara använda sådana material som inte är dåliga för miljön.

Från dominans till samarbete. Ändra medborgarnas åsikt-från konsumenter till cirkulationer och medskapare. Som bygger mening genom social gemenskap, inte genom konsumtion. Cradlenet är en icke-kärnorganisation med säte i Stockholm. Vårt arbete sköts av kontoret, verksamhetsrådet och våra lokala nätverk i norr, söder och väster. Bli en deltagare, så kommer Sverige att förändra Cradlenets vision om ett cirkulärt samhälle, baserat på ett systemperspektiv och en helhetssyn.

Övergången bör inriktas på affärsmodeller, cirkulär design, Ekonomi och infrastrukturdelning, och inte, som ofta är fallet idag, i de sista etapperna, dvs. avfallshantering, återvinning och förpackning. Uppströms lägger vi grunden för cirkulära värdekedjor, och det är här vi kan ge förutsättningar för material och produkter som cirkulerar med högt värdeunderhåll, långt och långsamt, och dessa avfall utvecklas.

Satsningen är ett sångsamarbete för att möjliggöra och förvalta en rondell i regionen och finansieras av Nordic Innovation. Cradlenet-projektledaren för expertgruppen inom expertgruppen har undersökt och utvecklat 32 politiska förslag så att små och medelstora företag enkelt och mer effektivt kan omvandlas till cirkulära affärsmodeller och expandera befintliga. De förslag som expertgruppen lämnat och som regeringen överväger rapporteras till delegationen.

Läs mer om rapporten cirkulär ekonomi. Outlook rapport Outlook Outlook rapport. Forskare och företrädare för näringslivet ger sin syn på hur långt Sverige har kommit med en cirkulär ekonomi och vad den innebär för framtiden. Rapporten säger att även om den cirkulära ekonomin växer i betydelse och kunskapen växer, är den långsam.