Vad var namnet på skogen jadav payeng

När han såg de förödande effekterna av erosion på ön Majuli som orsakades av den oövervinnerliga avskogningen och översvämningarna, blev han inspirerad att vidta åtgärder och förändra situationen. I början av visionen, när Peyeng bara var 16 år gammal, märkte han många döda reptiler på Brahmaputraflodens uttorkade och livlösa stränder. Störd av denna syn närmade han sig myndigheterna och bad om hjälp.

Men deras svar var dyster eftersom de avfärdade problemet som för stort för att lösa.

Efter att ha bestämt sig för att göra förändringar gick Peyeng på en underbar resa ensam. Outtröttliga ansträngningar, beväpnade med beslutsamhet och orubbligt engagemang för miljön, började Peyeng plantera plantor på det karga landet Majuli Island. Utan formell utbildning i skogsbruk förlitade han sig enbart på sin instinkt och djupa kärlek till naturen.

Han ägnade sitt liv åt att vårda plantorna, vattna dem dagligen och ge dem den vård de behövde för att trivas. Det en gång öde landet har gradvis förvandlats till ett blomstrande ekosystem som vimlar av flora och fauna. De plantor han planterade förvandlades till en tät skog som täckte mer än 1 hektar.

Discover the inspiring journey of Jadav Payeng, the 'Forest Man' of India, who transformed a barren river island into a thriving forest over four decades.

Hans ansträngningar har fått nationellt och internationellt erkännande och uppmärksammat vikten av bevarande och återskogning. I, Han tilldelades den prestigefyllda Padma Shri Award, en av de högsta civila utmärkelser i Indien för hans extraordinära bidrag till miljön. Med tiden började bambuslundar blomstra och skapade ett mikroekosystem som kan stödja andra växtarter.

Jadav utökade sina planteringsinsatser genom att introducera olika träd som Teak, Arjun och Banyan.

Jadav "Molai" Payeng (born 31 October ) is an environmental activist [1] and forestry worker from Majuli, [2] popularly known as the Forest Man of India.

Hans dagliga rutin inkluderade att plantera träd, vattna dem och skydda dem från boskap och naturkatastrofer. När träden växte gav de en livsmiljö för fåglar, djur och insekter, och de förvandlade gradvis det karga sandmärket till ett blomstrande skogsekosystem. Det som började som en blygsam grönska expanderade till det som nu kallas Molyai-skogen och täckte ett område på hektar.

Det är en fristad för bengaliska tigrar, Indiska noshörningar, hjortar, kaniner och en mängd olika fågelarter. Täta tak och underväxt stöder också olika insekter och mikroorganismer, vilket bidrar till ett balanserat och blomstrande ekosystem. Träden bidrog till att stabilisera sandpanelen, förhindra jorderosion och minska effekterna av översvämningar.

Skogen fungerar som en kolsänka, absorberar koldioxid och släpper ut syre, vilket mildrar effekterna av klimatförändringar. Erkännande och arv trots hans monumentala prestation förblev Jadaw Peyeng i stort sett okänd i många år. Hans arbete belyser den djupa inverkan som en person kan ha, även utan resurser eller formell utbildning. Detta belyser vikten av uthållighet, engagemang och en djup koppling till naturen.

Skogens framtid idag fortsätter Jadav Peyeng att ta hand om Molai-skogen och förespråkar miljöskydd och hållbara metoder. Hans skog är ett levande vittnesbörd om kraften i individuell handling och vikten av att bevara vår natur för kommande generationer.