Hur fungerar ett kommunalförbund

Antalet ersättare bör vara detsamma som antalet medlemmar. Sektionen reglerar organisationen av kommunala föreningar. I första stycket står det att kommunala föreningar, som beslutande församling, ska ha ett fackförbund eller ett fackförbund. Beslutsmeddelandet är ett obligatoriskt organ. I andra stycket står det att ledamöterna och suppleanterna i den beslutande församlingen väljs av Förbundsfullmäktige.

Frågan om hur medlemmarna ska vara representerade i beslutssamhället bör regleras i en federal ordning, se Avsnitt 6. Tredje stycket innehåller ett minimikrav på att minst en medlem och en ersättare från varje federal medlem måste vara representerade i beslutsfattandet. Antalet ersättare ska alltid vara detsamma som antalet medlemmar. Kravet på att alla medlemmar ska vara representerade vid beslutsmötet grundar sig på 14 kap.

Därför bör det alltid finnas en koppling mellan medlemmarna och samhället som fattar beslutet. Mandatperioden beräknas från och med den 1 januari, ett år efter det år då val till rådet hölls över hela landet, om inte annat anges i den federala ordningen. Sektionen reglerar mandatperioden för kommunalt beslutsfattande i kommunala föreningar. Det framgår av första stycket att beslutssamhället väljs för fyra år, såvida inte en kortare period anges i den federala ordningen.

Andra stycket visar att mandatperioden räknas från och med den 1 januari året efter det att Rådsvalet hölls i hela landet, om inte annat anges i Förbundsordningen. En effekt av detta är att mandatperioden kan tillåtas att hålla allmänna val. Om en fackförening är organiserad med federalt verkställande ledarskap, bör verkställande rådet också vara förbundsrådet.

Det beslutande organet utser de organ som behövs utöver förbundsrådet för att utföra kommunförbundets uppgifter. Avsnittet säger att beslutsfattandet bör utse förbundsrådet och andra nödvändiga organ. Första stycket innehåller en bestämmelse om att den beslutsfattande församlingen måste utse förbundsrådet. Förbundsrådet är det andra obligatoriska organet, förutom församlingen, som fattar beslut.

Om en fackförening är organiserad med federal verkställande ledning är verkställande rådet också ett federalt råd. I andra stycket anges att den beslutande församlingen också måste utse andra organ som är nödvändiga för att utföra kommunförbundets uppgifter. Medlemmar i en kommunal förening ges större frihet att besluta om en facklig organisation och kan komma överens om vilka organ utöver fullmäktige som ska finnas tillgängliga.

Fackföreningens organisation måste anges i den federala ordningen. Det är möjligt att utse ett tillfälligt organ med uppgift att företräda facket från den dag då medlemmarna beslutade att facket skulle bildas till den dag då facket formellt bildades, se avsnitt 6. Organ som utses av den federala riktningen är underordnade verkställande rådet. Denna beslutande gemenskap kommer att utse organ som, förutom styrelsen, är nödvändiga för att fullgöra unionens uppgifter.

Den beslutande församlingen kan ges befogenhet i en federal order att själv bestämma vilka sådana organ som ska vara tillgängliga. Förbundsrådet eller den federala regeringen kan utse utskott i det. I så fall ska reglerna för utskott i denna lag tillämpas. Ett federalt dekret. Paragrafen motsvarar delvis kapitel 3. Överväganden avseende punkterna 5, 10 och 14 ingår i Avsnitt 6.

Förutom bestämmelserna i kommunallagen är Federal Order ett dokument som reglerar villkoren i kommunföreningen. Om grundregeln i kommunallagen inte ska gälla bör den regleras i en federal ordning. Listan i avsnittet är inte uttömmande, avsnittet anger endast de problem som bör regleras i federal ordning. Deltagarna är fria att ta upp andra frågor. När det gäller de olika organen måste platsen bland annat bestämmas.

Deltagarna ges större frihet att bestämma syftet med förbundet. Det är tillräckligt att de uppgifter som lämnas i konventionen ligger inom ramen för den myndighet som ska lämna in till undersökningen eller regionen, dvs. eftersom det inte finns något behov av att informationen är gemensam för olika deltagare kan den bildas. Enligt andra stycket måste fackföreningens organisation anges i en federal ordning.

Deltagarna har större frihet att organisera en kommunal förening utifrån de förutsättningar som gäller för samverkan. Facket måste dock ha ett beslutande möte och en styrelse, se Avsnitt 2 och 5. Om den beslutsfattande församlingen är den federala verkställande ledningen är de två organen desamma.Hur facket ska organiseras som helhet bör anges i unionens system.

Kropparnas förhållanden och krafter måste också regleras. Medlemmarna kan i enlighet med konventionen kontrollera vilket beslutande organ som får utse eller ge rätt att utse organ som det anser nödvändiga. Till exempel innebär rätten att besluta om en facklig organisation och ömsesidiga villkor möjligheten att göra undantag från vad som är fullmaktens uppgift enligt 5 kap.

Detta kan göras i fall där Förbundsrådet får bli ett biträdande råd i unionen. Frågor som rör eventuella provisoriska myndigheter och deras befogenheter måste också lösas i en federal ordning. Ett provisoriskt organ är ett organ som kan representera unionen från antagandet av konventionen till ett senare datum för den formella bildandet av unionen, i de fall där medlemmarna har beslutat att bildandet inte ska äga rum samtidigt som antagandet av konventionen.

I tredje stycket anges att Förbundsordningen måste ange antalet ledamöter och suppleanter i församlingen som bestämmer hur fackföreningsmedlemmar ska representeras och deras mandatperiod. Deltagarna är fria att lösa dessa problem, men alla deltagare måste vara representerade med minst en deltagare och en ersättare i enlighet med 3 tredje stycket. Mandatperioden i enlighet med avsnitt 4 regleras i en federal ordning.

Enligt fjärde stycket måste antalet revisorer och deras mandatperiod anges i federal order. Fackliga medlemmar har rätt att bestämma antalet revisorer och mandatperioden för dem. I allians med rådet utses revisorer av rådet.

Ett kommunalförbund (finlandssvenska: samkommun, samt i Åland kommunalförbund) är en offentligrättslig form för samverkan för kommuner och regioner, som i Sverige är reglerad i kommunallagen (3 kap 8 §, 9 kap §§) [1].

Den federala ordern ersätter bestämmelserna i kommunallagen på dessa punkter. Avsnitt 12 säger också att kapitel 12. Femte stycket är en särskild bestämmelse för förbund med den federala verkställande direktören. Direktionen kan inte utse revisorer, eftersom de då kommer att utse dem som kommer att granska sin egen verksamhet. Det är Medlemsrådet, enligt Avsnitt 12, som ska utse revisorer.

Därför är det nödvändigt att medlemmarna i den federala ordern, utöver vad som följer av fjärde stycket, bestämmer hur revisorer ska utses. Det kan hävdas att revisorer bör utses av endast en eller några medlemmar eller alla allmänna. Direktionen kan inte, i sin roll som beslutande gemenskap och styrelse, anta regler för revision i enlighet med 12 kap.

Istället blir det en fråga för deltagarna. Problemet kan regleras av en facklig order eller bestämmas av speciellt konsekventa lösningar. Revisorer i fackföreningen med direktionen ska lämna in en revisionsberättelse till varje deltagare. De måste sedan fatta beslut om uppsägning för direktionen som helhet, se Avsnitt 13. Enligt sjätte stycket måste det anges i den federala ordningen om medlemmarna har beslutat att de ska ha rätt att ta upp frågor i beslutsfattandet.

I sjunde stycket anges att medlemmar i Federal Order kan besluta att vissa frågor i samhället har beslutats med kvalificerad majoritet. Den åttonde punkten. Jag är inte säker på att alla partier som är representerade i alla medlemskommuner är representerade i unionens beslutande gemenskap.

För att ge kommuner och partier med svag representation möjlighet till insyn och för att kunna påverka facket kan medlemmarna komma överens om att ge sina förtroendevalda utanför facket åsiktsrätt i föreningens beslutandegemenskap. Sådana möjligheter måste specificeras på ett federalt sätt. Dessutom kan ett beslut enligt 5 kap fattas i en fackförening i en fackförening. I detta avseende kan den församling som fattade beslutet ge rätt att tala till ett bredare spektrum än vad medlemmarna vanligtvis kan göra i sin egen kommun eller i sin egen region.

I nionde stycket anges att Förbundsordningen måste ange om medlemmarna har beslutat att en förtroendevald för en förbundsledamot som inte är medlem i förbundsrådet eller i förbundsutskottet har rätt att delta i styrelsemöten eller styrelsen. Beslutsfattaren kan också ta initiativ till en sådan närvarodomstol genom att direkt tillämpa Kapitel 4.

Enligt tionde stycket ska Förbundsordningen ange på vilken webbplats förbundets anslagstavla ska finnas tillgänglig. I likhet med kommuner och regioner bör kommunala föreningar ha en egen anmälningsnämnd på Internet. Det finns dock inget som hindrar kommunala föreningar från att använda någon av kårmedlemmarnas webbplatser för sin egen anslagstavla snarare än sin egen webbplats.

Av rättssäkerhetsskäl kan informationen dock inte reproduceras oberoende på flera webbplatser. För att ge information om att nå medborgare kan länkar från varje förbundsmedlems webbplats skapas på en webbplats där Kommunförbundet har en egen anmälningsnämnd, oavsett om anmälningsnämnden finns på en oberoende webbplats för Kommunförbundet eller om förbundet använder någon av webbplatser för federala medlemmar.

I elfte stycket behandlas prestationen av medlemmarnas andelar och fördelningen av fackliga kostnader.Medlemmarna måste i den federala ordningen ange vilka aktier de har i unionens tillgångar och skyldigheter. Andelssiffrorna kan användas när förbundet upplöses eller om förbundet inte har tillräckligt med tillgångar för att betala skulden under pågående arbete. Fackliga medlemmar är skyldiga att fylla underskottet om kommunföreningen inte har tillräckligt med tillgångar för att betala tillbaka skulden.

Unionen måste också få bidrag av kapital eller andra tillgångar. Det är viktigt att medlemmarna i den federala ordern reglerar hur kostnaderna för fackliga operationer ska fördelas. Du kommer förmodligen att uppnå samma fördelning som gäller för aktier i tillgångar och skulder, men detta borde inte vara fallet.

Ett kommunförbund är i Sverige en intresseorganisation för kommuner, till exempel Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) eller de lokala kommunförbund som finns i en del län.

I fackföreningar med information som inte delas av alla medlemmar måste fördelningen av kostnader överensstämma med Kapitel 14. Fördelningen av kostnader bör inte vara uppenbart stötande i unionens olika medlemmars intresse. Enligt tolfte stycket måste medlemmarna i Federal Order ange vad som ska tillämpas när det gäller att kontrollera unionens verksamhet och ekonomi.

Ett exempel på denna typ av kontroll är att det står att budgeten ska upprättas i enlighet med överenskomna riktlinjer, och att facket ska övervaka verksamheten och kommunicera annorlunda till medlemmarna. Målet är att ha nödvändiga garantier som kommer att skapas så att unionen inte går sin egen väg i dessa frågor. Medlemmarnas förvaltning och öppenhet är viktig mot bakgrund av att de kommer att bidra med ekonomiska resurser till unionen varje år och är ansvariga för unionens skulder.

Kommunala föreningar kan bland annat bildas. Medlemmar kan också begränsa fackföreningens förmåga att uppfylla olika skyldigheter, såsom att erhålla lån, Gå med i garantiföreningar och förvärva m-fastigheter. Ett sätt att kontrollera facket är att i en federal ordning föreskriva att en kvalificerad majoritet kräver viktigare beslut, C. Ett sätt att påverka verksamheten är att ge medlemmarna rätt att ta upp frågor i de beslutsfattande församlingarna.

Fackföreningens ledning kan anpassas till medlemmarnas villkor och önskemål. Var och en av förbundets medlemsråd ska stödja Kommunförbundet i enlighet med 6 kap. I trettonde stycket anges att den federala ordern måste innehålla riktlinjer för unionens budgetprocess. Enligt avsnitt 9 gäller regleringen av budgetprocessen endast delvis för kommunala föreningar.

Därför bör det federala systemet reglera när budgeten fastställs och när beslutsmötet ska bestämma budgeten. Kapitel 8. Enligt fjortonde stycket ska Förbundsordningen ange om allmänheten har rätt att ställa frågor om årsredovisningen vid stämman, och i så fall villkoren för detta. Det femtonde stycket är tillägnad deltagarens utgång.

Deltagarna har ovillkorlig rätt att lämna förbundet. Förfarandet för återkallande av en medlem regleras i en federal ordning. Enligt avsnitt 18 är anmälningsperioden högst tre år, men under en kortare tid kan den tilldelas federalt. Det sextonde stycket behandlar likvidationen och upplösningen av konventionen och förändringen av unionens tillgångar. Medlemmarna ska i fackföreningsförfarandet ange under vilka omständigheter facket ska likvideras och sägas upp och hur det ska gå.

Medlemmarna reglerar också hur förbundets tillgångar ska delas upp när facket upplöses. Deltagarnas olika tillgångar visas i unionsdiagrammet, jfr. Den federala ordern måste också ange vilken medlem som ska behålla föreningens arkiv under fackföreningens likvidation och upplösning. I sjuttonde stycket anges att förbundets ordning ska specificera hur tvister mellan facket och medlemmarna ska lösas.

Medlemmar kan ha stora möjligheter att kontrollera facket, men situationer kan fortfarande uppstå när facket och medlemmarna är oense. Därför är det viktigt att den federala ordern anger hur sådana situationer ska lösas. I artonde stycket anges att förbundsordningen ska avgöra hur de ekonomiska fördelarna för medlemmarna och alternativen i beslutsmötet ska bestämmas.

När det gäller allianser med den federala verkställande ledningen bör den federala ordern också ange hur ekonomiska fördelar för revisorer ska fastställas. Eftersom förbundschefen också är ett förbundsråd och därmed är föremål för revisorernas granskning, bör han inte besluta om ekonomisk ersättning till revisorerna. Förutom de listade frågorna finns det vissa viktiga frågor som deltagarna på något sätt måste komma överens om.

Exempel på en fråga som federala medlemmar kan ta upp i en federal ordning om de vill är när en fackförening ska bildas, hur fackliga medlemmar ska vara representerade i andra fackliga organ och mandatperioden för medlemmar och ersättare i organ. Presidentens representation i ett fackligt organ kan också vara föremål för förvaltning i en federal ordning.Frågan om representation i dessa organ kan också lösas genom ett beslutsfattande möte.

Ersättningstjänsten i unionens organ är ett annat problem. Om medlemmarna inte bestämmer något om detta på ett federalt sätt gäller reglerna i kommunallagen. Ett annat problem är den federala verkställande filialen och arbetsmetoderna. I detta fall kan medlemmarna lägga fram för direktionen för att lösa dessa frågor. Medlemmar och ersättare avsnitt 7 En förbundsmedlem kan väljas till medlem eller ersättare vid ett beslutande möte, endast de som är medlemmar eller ersättare i föreningens styrelse.

Suppleanter i förbundsrådet och andra utskott samt revisorer väljs bland dem som har rätt att rösta i val till en av fackföreningens medlemmar. Avsnittet innehåller bestämmelser om vem som är frivillig för medlemmar och suppleanter mellan beslutande gemenskap och förbundsrådet. Paragrafen motsvarar Kapitel 4. Bestämmelsen i första stycket anger att endast personer som är medlemmar i Medlemsrådet kan väljas till medlem i beslutande samfällighet av Kommunförbundet.

Denna begränsning av selektivitet görs till följd av reglering i kapitel 14. Denna bestämmelse ger en länk mellan den berörda medlemmen och kommunföreningen. Enligt andra stycket väljs ledamöter och suppleanter i andra fackliga organ, dvs. Således kan en federal medlem i denna del välja en vald representant som inte är registrerad i sin egen kommun. Proportionerliga val XX 8 Om det antal röstberättigade som anges i 2 mom.

i lagen om proportionerliga val krävs, ska val av ledamöter och alternativ i församlingen och beslutande revisorer vara proportionella. Om inte annat föreskrivs i en Förbundsordning, bör det som anges i första stycket gälla när den gemenskap som fattar beslutet väljer ledamöter och suppleanter i förbundsrådet, andra utskott och beredning och revisorer som fattar beslut.

Avsnittet innehåller bestämmelser om proportionella val. Paragrafen motsvarar nuvarande Kapitel 5. Enligt paragrafens första stycken måste val av ledamöter och suppleanter till gemenskapen och de revisorer som fattar beslut vara proportionella om det begärs i enlighet med de villkor som anges i avsnitt 2 i lagen om metoden för proportionella val. Det följer av andra stycket att medlemmar i Förbundsordningen kan bestämma hur medlemmar och ersättare i förbundsrådet, andra utskott och utbildning samt val av revisorer och revisorer ska väljas.

I annat fall gäller regeln i första stycket även beslutet om de beslutande medlemmarnas möte med dessa organ. Budgetprocessen kapitel 9 vad sägs om budgetprocessen i kapitel 11. Enligt paragrafen gäller inte bestämmelserna i 11 kap. Paragrafen motsvarar kapitel 8. För frågor om när en budget ska fastställas och när den beslutande församlingen ska fastställa att budgeten istället regleras i förbundet, se möten.

Detta avsnitt hänvisar till budgetmötet i kommunala föreningar med den federala verkställande makten. Paragrafen motsvarar delvis Kapitel 8. Övervägandena finns i avsnittet Avsnitt anger att det möte där budgeten fastställs måste vara offentligt. Se även kommentaren till xx 6 10 angående kommunförbundets anslagstavla. Ekonomiskt ansvar för Federal Section 11 medlemmar om en kommunal förening inte har tillräckligt med tillgångar för att betala skulden, fackliga medlemmar är skyldiga att fylla underskottet.

Varje deltagare måste avsätta så mycket av bristen, vilket motsvarar deltagarens andel av skulden på grundval av avtalet. Detta avsnitt innehåller bestämmelser om förbundsmedlemmarnas ekonomiska ansvar. Fackföreningsmedlemmar måste reglera varje medlems andel av fackföreningens tillgångar och skulder i en federal ordning, och om fördelningen av fackliga kostnader mellan medlemmar i enlighet med avsnitt 6 i förordningen reglerar den slutliga fördelningen av kostnader.

Om facket inte har tillräckligt med tillgångar för att betala skulden, måste medlemmarna avsätta medel som motsvarar dessa aktier i enlighet med vad som definieras i Förbundsordningen. Medlemmarna har således inget gemensamt ansvar för unionens skulder. Medlemmen är inte heller skyldig att fullfölja skulden direkt till borgenären i kommunföreningen. Revisionssektionen 12 vad sägs om val av revisorer i 12 kap.

I kommunalförbund med Förbundsfullmäktige väljs revisorer av Förbundsfullmäktige. I kommunala föreningar med en federal verkställande direktör väljs revisorer enligt vad som anges i den federala ordningen. Ansvarig för kommunens ekonomi. Politiker arbetar i olika utskott. Kommunfullmäktige beslutar vilka de valda ledamöterna ska vara. Varje utskott ansvarar för ett visst område.

Exempel på nämnder som finns i många kommuner är miljönämnden, socialnämnden och Kulturutskottet. Eftersom kommunerna själva bestämmer vilka nämnder de vill ha ser det annorlunda ut i Sverige. Alla frågor som kommer till rådet bereds i ett av utskotten.I mindre ärenden kan utskotten besluta direkt. Det gör nämnderna ansvariga för den löpande verksamheten i kommunen. Genomföra rådets beslut.

I praktiken sköter tjänstemännen själva genomförandet av kommunernas verksamhet, men förtroendevalda har alltid det högsta ansvaret. Arbetsuppgifterna kan vara att bevilja bygglov, ge ekonomiskt stöd eller ordna äldreomsorg. En kommunal handling. Kommunallagen reglerar kommunernas och regionernas verksamhet. Kommunerna regleras också av andra lagar som socialtjänstlagen, skollagen, plan-och bygglagen med mera.

Kommunal handling Kommunal självstyre Kommunal självstyre är en princip som ingår i regeringsformen, en av konstitutionerna. Kommunerna måste följa de ramar som riksdagen och regeringen beslutat, men utöver detta ger kommunalt självstyre kommunen rätt att fatta självständiga beslut, så självstyre är en bra medborgardialog och initiativ i folket genom medborgardialog, politiker tillsammans med medborgare De kan diskutera inriktningar och prioriteringar för kommunen.

Detta händer på många sätt, men syftar till att lyssna på varandras åsikter och förbereda hållbara politiska lösningar. Förutom de olika formerna av medborgare finns det så kallade medborgarförslag och populära initiativ. Utvecklande medborgardialoger i kommunens medborgarförslag har införts i ungefär kommuner och det innebär rätt för de som är folkbokförda i kommunen att ta upp ärenden med fullmäktige i frågor inom kommunområdet.