Det är inte bara ett verktyg för journalister och forskare, utan också för alla medborgare som vill granska eller förstå hur offentliga beslut fattas. Varför skapades principen om reklam? Principen om reklam har sitt ursprung i upplysningsperioden och var en direkt reaktion på den dåvarande censuren och stark statlig kontroll över information. När Sverige införde yttrandefrihetsregleringen, ledd av Anders Chidenus, innebar det en revolutionerande förändring i hur statliga myndigheter skulle behandla information och medborgarnas rätt till öppenhet.
Syftet var att stärka demokratin genom att skapa en kultur av öppenhet och ansvar.
Genom att ge medborgarna möjlighet att granska offentliga handlingar ville de motverka korruption, maktmissbruk och mystik. På detta sätt skapas en balans mellan regeringen och folket, där statens handlingar inte kan döljas för dem som tjänar den. Denna öppenhet har påverkat det svenska samhället och har bidragit till att skapa förtroende mellan medborgare och stat.
Sverige har länge setts som ett innovativt land när det gäller öppenhet och transparens i den offentliga förvaltningen, och principen om reklam har varit en central del av detta. Principen om reklam i det moderna samhället, trots sin historiska framgång, ställs nu fler och fler frågor om relevansen och effektiviteten av den sociala principen i det moderna samhället. Den tekniska utvecklingen, globaliseringen och nya hotbilder har förändrat hur vi ser på information, säkerhet och personlig integritet.
Digitaliseringens utmaningar med snabb digitalisering har ökat volymen av offentliga handlingar och data. Reklamprincipen, som skapades vid en tidpunkt då dokumentationen huvudsakligen bestod av fysiska dokument, står nu inför utmaningar i hanteringen av digital information. Frågor om hur digitala dokument ska lagras, bearbetas och göras tillgängliga har skapat osäkerhet och ofta förseningar.
Dessutom har hotet om cyberbrott ökat behovet av att skydda konfidentiell information, vilket ibland kan strida mot principens krav på öppenhet. Effekten av globalisering av Global kommunikation har också gjort det svårt att upprätthålla principen om reklam i sin ursprungliga form. Offentliggörande fanns tydligt i pressfriheten, och, och, bör också tillämpas under året för reglering av yttrandefriheten.
Ingen av Gustav III: s kupper avskaffades i praktiken, även om regleringen av yttrandefriheten upphörde om ett år, och Gustav III beslutade tydligt att handlingar i ärenden mellan personer i domstolsprövning skulle lämnas ut till en person som skulle vilja skriva ut sådana. Under perioden reglerades principen endast i form av årets regering i avsnitt 86. Sekretessklausuler upptäcktes i den äldre pressfriheten, liksom hos King.
May: T beslutade att handlingarna inte skulle lämnas ut. Dokumentet sparas om myndigheterna har tillgång till informationen, tekniskt eller praktiskt. Dokumentet "sammanställs" genom att skicka det till någon utanför regeringen och "utanför myndigheten" menas också med en oberoende gren av verksamheten inom samma myndighet. Om dokumentet inte ska skickas kommer det att delas om det förblir i fallet när det har slutförts.
En lag som inte skickas och som inte hör till ärendet blir allmän när den är klar. När du bestämmer om en handling är klar eller inte kan du bland annat ta hänsyn till. Dokument som är projekt och som skapas medan myndigheten förbereder ett beslut om "minnesanteckningar" blir som regel inte vanliga. Om sådant material lämnas in eller skickas till ett annat organ blir det omedelbart en allmän handling.
Det annonserar dock inte allt statligt arbete. Till exempel är samråd med råd och arbetsutskott vanligtvis inte offentliga. Det är också viktigt att skilja på allmänna handlingar och allmänna handlingar: en allmän handling, alltså en handling som lagras, lämnas in eller sammanställs av regeringen, behöver inte nödvändigtvis vara offentlig samtidigt. För att en handling ska vara offentlig krävs 1 att den är en allmän handling och 2 att den inte är sekretessbelagd.
Ett sjukhus är till exempel en allmän handling, men inte en allmän handling. Vem som helst kan inte komma åt det, men sekretesstestet utförs i enlighet med kapitel 25. Utlämnande av offentliga handlingar i strid med bestämmelserna i lagen om offentlig och sekretess kan betraktas som ett brott mot sekretess i enlighet med strafflagen. Brottet kallas "felaktigt avslöjande av ett offentligt dokument som inte är tillgängligt för alla" om dokumentet avslöjades för publicering i ett tryckt brev.
Grundprincipen för gallring är att informationskostnaden för dokument ska vara avgörande, men ekonomiska skäl beaktas också. Därför kan en stor serie dokument med en liten mängd intressant information raderas eftersom kostnaden för arkivet uppskattas vara för hög i förhållande till allmännyttan. Vissa dokument, till exempel annonser, kan raderas omedelbart. Mänskliga rättigheter [redigera wikit text] Det finns två sätt att få tillgång till delade och offentliga handlingar.
I princip har alla rätt att, utan avgift, delta i alla offentliga handlingar i myndighetens lokaler, i originalet och kan skriva dem, fotografera dem och liknande. Denna rätt gäller endast "på plats", dvs. dokument bör inte tillhandahållas om "lämpliga hinder uppstår". De handlingar som myndigheten har i form av ett register, dvs.
Andersson skriver att dokumentet ska vara med en närliggande myndighet - som vanligtvis borde vara i samma urbana samhälle - i en läsbar form, och att myndigheten inte kan relatera till närmaste Myndighet när den är relaterad till "till exempel musik och inspelningar av djurljud "eftersom sådan" är osannolikt [att] reproducera i i en textform utan förlust av information.
" Hon skriver också att om " sökanden bryter mot eller berövas frihet, bör hänvisningen inte heller göras."Var och en har rätt att betala för utskrifter och kopior av allmänna handlingar kontant, dvs. Rätten att ta emot kopior omfattar endast papperskopior-myndigheterna är inte skyldiga att lämna ut en digital kopia, varken via e-post eller i någon lagringsmiljö.
Myndigheten kan dock välja att lämna ut en elektronisk kopia på begäran om det är smidigare för myndigheten och om det kan ske utan risk för intrång i den personliga integriteten.