Alldrig lycklig eller glad energilös varför

Depression hos barn kan till exempel orsakas av svåra händelser eller svåra relationer hemma eller i skolan. Ärftlighet spelar också in - om en förälder är orolig för depression kan barnet också ha en större sårbarhet för depressiva störningar. Depression hos äldre psykisk sjukdom hos äldre i form av depression och ångest är ett relativt vanligt problem som inte alltid märks på samma sätt som hos unga.

Kanske har kontaktnätverket blivit mindre och sociala aktiviteter har blivit mindre efter pensionen. Utan dagliga konflikter med andra kan det finnas få i ditt område som uppmärksammar att känna sig dålig eller isolerad. Depression och depression kan vara livsförändrande reaktiva störningar. Att inte längre vara en del av ett naturligt samhälle, till exempel på arbetsplatsen skapar en större sårbarhet för depression och är särskilt vanligt på grund av åldersrelaterad depression.

Ålderdom kan också färgas av nära vänner, familj och släktingar. Kroppen kan börja fungera sämre, och det blir klart att livet inte är detsamma som tidigare. Ibland behövs medicinsk vård och stöd för att klara det dagliga livet.

Känner mig värdelös och ensam

Depression och depression kan ibland vara tidiga tecken, till exempel Alzheimers sjukdom. Demens hör inte till normalt åldrande, men de drabbade är vanligtvis över 65 år, och mentala förändringar är ofta gradvis värre hos äldre. Problemen kan pågå i många år innan det blir klart att vi pratar om demens. Utredning och behandling av Depression om du misstänker att du eller ditt barn upplever depression är det viktigt att få hjälp av vårdgivare.

Tidig behandling minskar risken för en längre, depressiv episod. För att en läkare eller psykolog ska förstå omfattningen av dina problem måste du berätta om din livssituation, hur dina känslor påverkar ditt dagliga liv och hur länge du har känt dig deprimerad eller likgiltig. Det är också viktigt att veta om du har fysiska problem eller använder mediciner. Ibland finns det skäl att utesluta de underliggande sjukdomarna.

Följaktligen övervakas det ofta också, till exempel genom blodprov. För att lindra och behandla depression får du främst hjälp genom psykologisk behandling, såsom so-kognitiv beteendeterapi eller psykodynamisk terapi. Antidepressiva medel används ibland som ett komplement och kan fungera effektivt hos både unga och äldre. Studenthälsan kan hjälpa till att fånga ett barns känslor i en skolmiljö, samt undersöka om det finns några inlärningssvårigheter som kan bidra till depression.

Hon studerar beteendet hos sjukdomar, det vill säga hur vi beter oss och känner när vi är sjuka. Hon försöker lista ut hur det påverkar inflammation. Det handlar om att hjärnan säger till kroppen att prioritera så att vi använder vår energi för att läka och bli friska. Men vi reagerar annorlunda på infektion. Vissa av dem är helt uteslutna, andra kan leva nästan som vanligt.

Nedstämdhet test

- Jag försöker förstå varför vi drabbas så olika när vi blir sjuka, och i det här studerar jag framförallt trötthet, säger Julie Lascelin. Bland annat analyserade hon erfarenheten av nära friska försökspersoner injicerade med antingen LPS, ett ämne som finns i kroppen för vissa bakterier eller placebo. LPS-injektionen lurar immunsystemet att tro att bakterieinvasionen pågår, men i själva verket har personen inte fått något smittämne.

Dessa är ämnen i immunsystemet som tidigare var förknippade med trötthet. Samtidigt bedömde deltagarna i studien hur trötta de var. Studien visade att cytokinkurvan bakad mycket nära följde kurvan för självcentrerad trötthet. Julie Lascelin och hennes kollegor kallar denna fysiologiska trötthet. Detta är trötthet som kan Vilas och är den förväntade effekten av immunsystemet.

I andra studier injicerades friska människor växelvis med LPS eller placebo för att namnge hur beteende påverkas av ihållande inflammation. Och försökspersonerna uppförde sig annorlunda med ett aktiverat immunsystem. De var då mer motiverade att anstränga sig för att få belöningen jämfört med hur de uppförde sig efter placebo. Julie Lascelin och hennes kollegor har föreslagit att inflammation, även så låg att den inte mäts med konventionella blodprov, påverkar hjärnan.

Speciellt om inflammationen varar länge. Detta kan bidra till beteendeförändring hos personer med låga nivåer av kronisk inflammation. Enligt forskarnas förslag kan denna beteendeförändring vara en av komponenterna på väg till patologisk trötthet, smärtsam trötthet som inte längre kan Vilas. Enligt Julie Lascelin kan en person med låg grad av kronisk inflammation lägga för mycket ansträngning i sin energi, vilket kan bidra till patologisk trötthet.

Trötthet är vanligt vid många sjukdomar beskriver nio av tio personer med den neurologiska sjukdomen MS smärtsam trötthet. För många är symptomet det mest funktionshindrade.Om många av dem som har reumatisk sjukdom i systemet, där inte bara hjärnan utan även andra organ attackeras autoimmuniskt, hävdar att de har trötthet. Bland dem med reumatisk ledsjukdom, där inflammation finns lokalt i en eller flera leder, har ungefär hälften smärtsam trötthet.

Den centrala delen av behandlingen för dessa sjukdomar är att minska inflammation. Då får de flesta också lättnad i sina symtom, till exempel trötthet. Men inte alla. I reumatologi är dessa främst patienter med en sjukdom i systemet som har långvariga symtom, trots den låga inflammationsnivån. Detta framgår av reumatologen John Lamp, som är docent vid Center for Molecular Medicine.

Han studerar smärta och trötthet hos patienter som behandlas väl i hans inflammation. Enligt honom korrelerar trötthetsnivåerna ganska dåligt med inflammationsnivåer vid reumatisk sjukdom. Istället följer trötthetsnivåerna smärtnivåer. Enligt John Lamp har han flera möjliga förklaringar. En av dem är att det bara är ansträngande att hantera smärta och att det här är seder i energiräkning.

En annan är att synapser och neurotransmittorer i hjärnan kan utsättas för långvarig kronisk smärta. Detta leder till en trötthetsreaktion. Metoderna vi behöver för att mäta inflammatorisk aktivitet i centrala nervsystemet är ganska dumma. Det kan finnas inflammation i hjärnan hos dessa patienter, men vi saknar verktygen för att mäta det, säger John Lamp.

Tillsammans med kollegor arbetar han med studier där hjärnan avbildas hos patienter med reumatoid artrit. I en av dem kunde patienterna beskriva sina symtom på trötthet och smärta i samband med den ursprungliga bilden med MR-teknik. Sedan dess har patienter fått behandling för sjukdomen eller placebo. Efter ett tag bedömde de både trötthet och smärta igen och gjorde en ny FMRI. Flera resultat som relaterar till smärta har redan publicerats.

De visade att ett intensivt informationsutbyte sker mellan smärta i hjärnan och de delar som tar hand om muskler och skelett hos patienter med smärta. Dessutom verkar patienter hantera smärta annorlunda än friska människor. När det gäller trötthet pågår dessa studier fortfarande. Trötthet betonas, men trötthet kan uppstå utan inflammation. Det är till exempel välkänt att vi är väldigt trötta om vi har brist på järn eller B12 eller om hjärtat har en pumpstörning.

Vi kan också tröttna på hormonstörningar, såsom insulin eller kortisol, eller på grund av sömnbrist. Vi kan också bli väldigt trötta på stress. Bild: titel: Illustration: ISTOCK. Och det kommer att finnas många svenskar. Enligt Försäkringskassan är nästan hälften av all sjukskrivning relaterad till psykisk ohälsa. Ungefär hälften av dem orsakas av en stressrelaterad sjukdom.

Den stora diagnosen på detta område är trötthetssyndrom, som kännetecknas av svår trötthet. Kognitivt inflytande, till exempel med störningar eller svårigheter i minnet, hör till bilden av symtom, liksom känslighet för stress. Bakgrunden är långvarig stress, med högt tryck på jobbet eller privat, kombinerat med brist på återhämtning. Den som gav denna sjukdom sitt namn i början av talet är Maria Osberg, Professor Emeritus i psykiatri vid Institutet för kliniska vetenskaper vid Karolinska Institutet, Dandids sjukhus.

Hon beskriver en process som börjar med stress: Först börjar det autonoma nervsystemet med en ökad puls och blodtryck för att ge blod till musklerna. Binjurebarken utsöndrar kortisol och andra stresshormoner, vilket gör oss mer uppmärksamma. Metabolism och immunsystemet förändras. Allt är riggat så att vi kan fly så snabbt som möjligt, eller i värsta fall läka från sårade skador om vi måste slåss.

Men systemet är utformat för korta, explosiva ansträngningar för att någonsin återgå till det normala livet. Att ha ett långsiktigt stresssystem skapar förändringar i kroppen-och i hjärnan. Studier på råttor, som har betonats mycket starkt, har visat att amygdala sväller, medan hippocampus och pannans lober dras samman, vilket rimmar bra med de symtom som sjukdomen orsakar.

Samma förändringar visades när man avbildade hjärnorna hos personer med utmattningssyndrom. Det är ofta svårt för patienter att absorbera det. Men det är därför det tar så lång tid att behandla sjukdomen. Enligt Marie Osberg är läkning av hjärnsjukdomar en långsam process.