Samtidigt måste vi bättre förstå hur skador kan förebyggas och hur man ska agera om en brand ska uppstå på ett elfordon, eftersom det är annorlunda om det börjar brinna i en bil orsakad av fossiler, säger Carolyn Bernas, som är skadechef på Gjensidige Insurance. Nästan hälften av svenskarna, 49 procent, tror att risken för brand i elfordon är större än för bensin eller dieselkraft.
Nästan en femtedel av 19 procent tror att risken är störst i bensin-eller dieseldrivna fordon, och nästan en tredjedel av 32 procent tror inte att det finns någon skillnad mellan olika typer av fordon när det gäller brandrisk. Skillnaden är att en fossilbränslebil brann ner i ungefär en timme, medan elbilar kan antända igen en vecka efter att branden har slocknat, säger Carolyn Bernas.
Elbilar är utrustade med litiumbatterier, vilket är bra eftersom de har en lång livslängd och förmågan att lagra mycket energi. Men det är batterier som kan göra bränder i elfordon mer oförutsägbara. De kan börja brinna efter en kollision, även om det inte finns någon synlig skada på bilen. Batteriet kan explodera, och i händelse av brand utvecklas också gaser som är mycket farliga att andas in.
En lördag i slutet av augusti kommer räddningstjänsten att få ett larm i Luleå. Han brinner i ett radhus på Gertsen, liksom i en bil som är bunden bredvid. Räddningstjänsten kommer ut ur sex avdelningar, och de börjar med prioriteringarna i villabranden. Bilen kan brinna så länge. Men när brandinspektör Patrick Lindfors anländer till platsen som yttre befäl dyker det upp nya uppgifter som förändrar situationen: den brinnande bilen är en hybridladdning.
Således kan den eldiga röken som stiger upp från den brinnande bilen vara ett större problem än de först förväntade sig. - Men om vi hade vetat från början att det var en brand i en hybridbil hade vi kunnat bete oss annorlunda, säger Patrik Lindfors. Till exempel kunde de förlänga personligt skydd, hade med vatten för att kunna kyla bilen under lång tid, kontrollerade giftig rök med fläktar och använde en värmekammare för att kunna bestämma när batteriet är helt släckt utan risk för återuppfinning.
Allt är i enlighet med de nya riktlinjer som räddningstjänsten i Luleå fastställde i våras för hur de ska agera när de kallas in i en brand med litiumbatterier inblandade. Det finns flera olika risker, så vilka är de nya riskerna med litium-på-batteridrivna bilar? Till att börja med finns det en risk att ett litiumjonbatteri i en kollision kommer att drabbas av en så kallad termisk vindstöt, vilket i sin tur bland annat leder till utvecklingen av en mycket giftig vätefluoridgas.
Risker för skorstenar passerar standard räddningstjänst skyddsdräkter och in i huden. En termisk ökning i ett litiumbatteri kan också innebära att batteriet når en lång tid efter att elden släckts. Men risken för bränder i litiumbatterier betyder inte att de inte kan kontrolleras, säger Tommy Carnebo. Han är brandman och kommunikationskoordinator vid S Xntxtert Xntrn Fire Defense Association och har tillbringat de senaste fyra åren med att få kunskap om litiumbatteribränder.
Nu är det hans heltidsjobb att utbilda andra om hur dessa bränder ska hanteras på bästa sätt och hur olyckor kan förebyggas. Jag har arbetat med trafikolyckor i 15 år, och olyckor och bränder kommer alltid att hända - elfordon medför bara olika risker, vilket vi måste ha rätt kunskap om. Med rätt kunskap kan vi eliminera riskerna. Litiumjonbatterier är fantastiska, men de har en akilleshäl.
- Batterier gillar bara inte eld och våld, säger Tommy Carnebo.
Kunskapsnivån är låg, inte bara brandmän som behöver lära sig mer om riskerna. Enligt Tommy Carnebo är kunskapen fortfarande för låg i samhället. Därför bör utbildning bedrivas i stor utsträckning, säger han, och tar media och seminarier som exempel på organisationer som behöver ha kunskap för att hantera brand i ett elfordon på ett korrekt sätt.
Eftersom elfordonet kan börja brinna igen långt innan branden har släckts måste räddningen också veta att fordonet måste sättas i karantän. Då behöver verkstaden veta hur man gör en bedömning som säkert kan tas till verkstaden.
Enligt Tommy Carnebo är det mycket som behöver redas ut, i dagsläget råder viss rättsosäkerhet om när räddningstjänsten kan säga att elbilen är säkrad, säger Tommy Carnebo. Även om tanken på hans utbildningsuppdrag från början var avsedd att endast rikta sig till räddningstjänsten, kom han att utbilda fler och fler privata aktörer som färjebolag och fastighetsutvecklare.
Snabb teknisk utveckling kräver också mer kunskap från Max Rosengren, som arbetar med brandutredning och riskhanteringsfrågor vid RISE Research Institute. Han tror att detta är ett problem, att samhällets riskhantering ofta beror på olyckor snarare än förebyggande. När det gäller kunskapsläget skulle jag säga att det finns mycket kvar att lära sig.Samtidigt går utvecklingen snabbt, ny teknik verkar möta riskerna, men den som påstår sig ha den slutliga lösningen idag är inte pålitlig, säger Max Rosengren och kritiserar att ansvaret för riskhantering alltmer placeras i bilindustrin: - Fordonsindustrin har ett bra säkert tänkesätt, men i takt med att efterfrågan på elbilar ökar kommer det att finnas nya aktörer vars kunskapsnivå vi inte känner till.
Dessutom släpper batteritillverkare en eller två nya utgåvor varje år, och denna uppgift är att behandla litiumbatterier som en typ av batteri när det faktiskt finns olika med olika kemiska kompositioner.
Efterfrågan och utvecklingstakten skapar risker. Utvecklingen av gas i alla bilbränder för att öka kunskapen och minska riskerna menar Max Rosengren att det behövs ett större vetenskapligt underlag. Vad du gör och vad vi testar är vad vi vet om idag, men eftersom utvecklingen är så kraftfull kan nya tester behövas.